Arkeologi

Arkeologens passion

Såsom Indiana Jones löser gåtor för att hitta spännande skatter, tycker jag om att gräva djupt och där kan det hända att jag hittar något intressant…

De senaste veckorna har jag haft glädjen att få vara med i ett antal intervjuer i olika tidningar och magasin. Det har varit fantastiskt roligt och intressant och jag har fått väldigt mycket respons på dessa. Många undrar lite över kontrasten i det jag har arbetat med tidigare och det jag gör nu, mellan arkeolog och kulturvetare å ena sidan, och textil, mode och design å den andra… och kanske framför allt att jag nu även driver designbutik. Det är väl så att textilen har jag alltid haft i händerna, historia har alltid lockat.

När jag under förra våren var på mässa i Sigtuna, berättade jag för några kunder att jag varit grävande arkeolog där, mitt i Sigtuna och att det var roligt att komma tillbaka. Det är ju lite doft av arkeologi och hällristningar i mina stora röda yllefiltar med Gurlis rosor, men jag förstod där och då att det kanske kunde vara svårt att få ihop det hela så där omedelbart. Jag har gjort fantastiska fynd på intressanta arkeologiska utgrävningar. Jag har hittat vackra kammar av horn, pärlor av glas och rester av metallhantverk. Men det är bara detaljer. Det intressanta är sammanhangen. Var kammen låg, att vi hittade pärlorna som om de legat i en skinnbörs som tappats i en gränd, vilka matrester det finns spår av i skärvorna efter matkärl och att en gäst ristade in på uppätet revbensspjäll att kungen var givmild på den fest som hållits.

Ett av mina väldigt speciella fynd… Sigtunautgrävningen 1988

Under min utbildning till Arkeolog på Uppsala universitet, fick vi berättat för oss om hur deckarförfattarinnan Agatha Christie använde vardagens händelser och miljöer i sitt författarskap. Hon var gift med en arkeolog och hon följde antagligen med på en del arkeologiska utgrävningsexpeditioner. Som kryddor och uppslag till sina böcker var de en stor källa till att formge en berättelse, en deckarhistoria och ett sammanhang. Det här tyckte jag var så fascinerande, så läs gärna ”Mord i Mesopotamien” och ”Dolken från Tunis”.

Jag älskar att gräva djupt i vårt kulturarv. Varhelst jag gör en djupdykning och forskar i gamla handlingar och källmaterial, skrifter, avhandlingar… eller om jag vill testa en teknik själv för att förstå den… så blir det ofta en aha-upplevelse som berikar mitt liv, mitt tänk och min inspiration.

Hur det där går ihop med att jag numera min mest huvudsakliga tid arbetar som textilkreatör kan man ju undra över och jag har som sagt fått en del frågor kring det. Jag är en nyfiken själ som alltid har snubblat över intressanta saker som jag vill veta mer om. Det ligger i hjärnkontoret och gnager lite, men det kan faktiskt räcka med en snabb sökning i mina böcker, anteckningar eller på nätet så har jag full fart framåt igen i det jag tänkt engagera mig i just nu. Samtidigt går det där jag var extra nyfiken på på en slags autopilot för att effektivt komma upp i ljuset igen när det är dags att ta nästa steg. På det här viset har jag hittat intressanta detaljer om min egen släkt och vår samhällshistoria, såsom Birkarlarna i norr, som sedan 1200-talet var handelsmän framförallt i skinnvaror på handelsrutterna från nordkalotten till Novgorod. Jag har också kunnat hålla föredrag om dräkthistoria och hur människor genom historien velat signalera status och makt eller grupptillhörighet med hjälp av klädedräkten.

En annan viktig frågeställning jag är intresserad av handlar om kvinnorna i vår historia. Vilka var de? Hur var deras liv? De är svåra att få information om, men liksom projekten på Skarhults slott i Skåne där familjen von Schwerin lyfter fram slottets kvinnor och den dolda kvinnomakten, vill jag veta mer om den dolda kvinnohistorien. För att det inte ska bli ett alltför omfattande orealistiskt projekt, fokuserar jag på kvinnorna i min egen släkt. De har gett mig inspiration och ett arv att förvalta. Framförallt min mamma har gjort en gedigen släktforskning där vi kan se hur guldsmedsdottern Clara i Västerås på 1600-talet gifte sig med en Tysk köpman och flyttade till Tornedalen. Imponerande vilket mod att ge sig iväg så långt då för tiden, men jag vet också hur vackert det är på platsen dit de kom och jag hoppas att livet för Clara blev bra. Orden är få om kvinnorna. Det jag kan göra idag är att berätta om dem och deras liv, deras mod och kraft i en kontext med de historiska sammanhang de levt i.

Jag fortsätter att låta mig inspireras av alla berättelser och att föra berättelsen vidare. De kläder och produkter jag skapar har alltid en del av släkthistorien i sig så att varje plagg får en krydda av våra anmödrars magiska historia i kombination med en tidlös stil, vackra naturmaterial och en känsla av stolthet. Låt dig inspireras du med. I butiken finns nu härliga filtar och stickade plagg, dessutom massor av garn i ulltweed, alpacka och mohair. Öppet onsdagar och torsdagar kl 15-18 samt lördagar kl 11-13. Landsvägen 475 i Skattungbyn. Välkommen in!